Stefanie Nilsson, 22, var inte kontaktbar efter alla tabletter hon tagit. Det tog en timme och tre samtal till SOS innan ambulansen kom. Hon dog några dagar senare på sjukhus. Nu får SOS Alarm hård kritik av Inspektionen för vård och omsorg.– Jag vet inte om hon hade levt om de kommit direkt. Jag kan inte tänka så, det gör för ont, säger mamman Bonnie Nilsson, 44.

Varenda gång telefonen ringde befarade Bonnie Nilsson ett hemskt besked. Var den tyst var hon lika rädd att någonting hade hänt.

Varje dag, i tio år, var en kamp mot dotterns ångest. Och mot sjukvården. Tabletterna Stefanie fick räckte inte, de gav inget svar på frågan varför hon inte ville leva.

– Det var sådant hon själv inte har kunnat förklara. Därför ville hon prata med någon professionell. Hon ville träffa en psykolog regelbundet. Men tabletterna var allt hon fick, säger Bonnie Nilsson.

Försökte ta sitt liv som 14-åring

Första gången Stefanie Nilsson sa att hon ville ta sitt liv var hon tolv. Två år senare gjorde hon sitt första självmordsförsök.

Åtta år senare, i april 2015, svalde hon tabletter som slog ut levern, sedan gav hjärnan upp. Familjen fick dödsbeskedet på intensivvårdsavdelningen på Skaraborgs sjukhus i Skövde, torsdagen den 16 april.

– Det var fruktansvärt. Man dör ju inombords. Har svårt att andas. Den här smärtan, den går inte över. Det är någonting man ska bära med sig hela livet, säger Bonnie Nilsson.

När hon två dagar tidigare kommit hem till Stefanies lägenhet i Mariestad var dörren till sovrummet stängd. Utanför väntade bondkatterna Nogger och Frasse. De var Stefanies ”små ögonstenar”. Hon brukade köpa billig mat till sig själv för att ha råd med fina saker till dem, som katträd. I dag bor Frasse och Nogger hos Bonnie.

– Stefanie älskade dem över allt annat och skulle aldrig stänga dörren för dem. Jag visste att någonting var fel. När jag gick in låg hon i sin säng. Jag fick ingen kontakt med henne och trodde att hon hade fått en propp i hjärnan.

Ambulansen dröjde i en timme

Hon försökte, utan framgång, ”skaka liv i dottern”, som hon säger. Hon ringde till dotterns boendestöd och fick veta att Stefanie hade varit pigg och pratsam när de besökte henne på morgonen samma dag.

Klockan var 11.52 när sköterskan från boendestödet slog larm första gången. Stefanie hade kräkts i några dagar, till sin mamma hade hon sagt att hon fått kräksjuka. SOS-operatören fick veta att Stefanie hade normal hudtemperatur, men inte svarade på tilltal, att hon hade psykiska besvär och att hon tidigare hade tagit en överdos tabletter. Samtalet fick fick prioritet 2, ”akut men ej livshotande symptom”.

12.20 ringde sköterskan från stödboendet, som hunnit hem till Stefanies lägenhet, igen. Stefanie var fortfarande inte kontaktbar. Vänstra handens fingrar hade blivit lite blå. En ambulans kommer så fort den blir ledig, blev beskedet från SOS Alarm.

Vakade vid dotterns sida

20 minuter senare och ett tredje samtal till 112. En SOS-sköterska ”prioriterade om” så fort hen fick veta att Stefanie led av en bipolär sjukdom och att hon tidigare hade gjort ett antal allvarliga självmordsförsök. 12.53 var en ambulans framme.

– Sköterskan från stödboendet frågade dem om de hade mycket att göra. De svarade att de hade ätit lunch och sovit middag, säger Bonnie Nilsson.

När ambulansen hade åkt iväg med Stefanie dröjde sig Bonnie kvar.

– Jag vet inte vad som flög i mig, men jag började städa i kattlådan. Sen tog jag min egen bil och åkte till sjukhuset.

I två dygn vakade hon vid dotters sida. Men läkarnas försök var förgäves och Stefanie vaknade aldrig igen.

Kritik från IVO

Fem dagar före julafton kom beskedet från Inspektionen för vård och omsorg, IVO: SOS-operatörerna hade inledningsvis gjort en ”allvarlig felbedömning”.

”När det framkom att patienten hade sänkt medvetandegrad skulle ärendet fått prioritet l (akut livshotande symptom eller olycksfall med misstanke om påverkan på vitala funktioner). SOS Alarms operatörer borde ha kopplat ihop att andningspåverkan, sänkt medvetandegrad och information om tidigare överdos, innebar ett hot mot vitala funktioner”, skriver IVO i sitt beslut.

SOS Alarm har ”vidtagit åtgärder” efter kritiken för att någonting liknande inte ska inträffa igen.

– Vi hanterar alla inkomna ärenden på samma sätt. Vi gör en genomgång av rutinerna, gör riskbedömningar av vårt arbete och vidtar korrigerande åtgärder. Så har vi även gjort i detta fall, sa Daniel Lundin, på SOS Alarms pressjour, till tidningen GT.

En upprättelse

För Bonnie Nilsson var IVO:s beslut en upprättelse.

– Vi fick rätt. Det ska bara inte ta så lång tid för ambulansen att komma, det hade jag med mig hela tiden.

På dagarna kommer de ljusa minnena fram av hennes ”lilla yrväder”. Den glada, utåtriktade tjejen som gillade att odla grönsaker, spela tv-spel och alltid hjälpte sin mor om det var trassel med datorn eller tv:n. De dagliga samtalen med dottern om tv-program de sett. När de åkte på kryssningar och utflykter och badade i sjön. Hur de gjorde julgodis och spelade bingolotto och skålade i likör på julafton.

På nätterna går hon igenom begravningen. Prästen som läste upp dikten hon skrivit till dottern, för att hon själv inte orkade. Molly Sandéns tolkning av ”Halleluja” som var Stefanies favoritlåt. Och den ständiga förebråelsen. Hade hon gjort allt hon kunnat för att rädda sitt barn.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/r2opm/stefanie-22-dog-i-vantan-pa-ambulans

Sjuksköterskan Oliver Grens ambulans besköts med raketer när de ryckte ut under nyårsaftons kväll.
Det hela rörde sig troligen om ett falsklarm – för att locka ambulansen till platsen.
– De har ringt en ambulans i ett enda syfte: att skjuta på oss, säger Oliver Gren.
Vid flera tillfällen under förra året attackerades personal från räddningstjänst och ambulanssjukvård när de befann sig på utryckning. 
Frågan om hur våldet ska stoppas drivs av både regering och opposition – och båda förordar nya brottsrubriceringar och hårdare straff.

Under dagarna före nyårsafton var det oroligt i Kristianstad. Enligt räddningstjänsten sköts det raketer och vid flera tillfällen brann det i containrar. I torsdags sköts raketer mot brandbilar som kallats till en containerbrand och polis fick skickas till platsen.
Under nyårsaftons kväll var det en ambulans som utsattes. 
Enligt Fredrik Bratt på polisens ledningscentral fick man flera larm om raketskjutning från Kristianstad under nyårskvällen. Klockan 20.21 larmades polisen om att ett 40-tal personer sköt raketer mot balkonger och personer. Enligt larmet skulle en person vara skadad.
Kort därpå kom information om att det sköts raketer mot en ambulans.
Skulle vara svårt skadad
I bilen satt sjuksköterskan Oliver Gren, 24. Larmet hade gått ut indexerat som livsfara – vilket innebar högsta prioritet.
– Vi var två som satt i ambulansen. När vi närmade oss området fick vi en uppdatering om att det var en ung kille som var svårt skadad, säger Oliver Gren. 
När ambulansen svängde in till området bad Olivers kollega honom stanna bilen.
– Hon sa "nu får du stanna till, där framme står 30–40 personer", och precis när hon sa det började de skjuta raketer mot oss. Min första tanke var hur de tänkte när de fortsatte skjuta då en kille var skadad. Sen såg jag att raketerna inte gick upp i luften utan rakt mot vår ambulans.
Brandfarligt i bilen
Oliver Gren tvekar inte på att raketerna sköts mot honom och kollegan med avsikt.
– Jag tror inte att de inser faran i om en raket går in genom rutan och smäller av. Jag tror inte de vet hur mycket syrgas vi har i bilen och vad som skulle kunna hända om det börjar brinna.
Samtidigt som Oliver backade ambulansen bort från situationen fick patrullen information från SOS Alarm om att det var mycket raketskjutning på platsen.
– Vi kallade på polis och dom kom väldigt fort. Sen kunde de skydda oss.
– Det tog kanske en och en halv minut men det kändes som lång tid. Just då kände jag ilska över vi kände oss hotade och att vi inte kunde komma fram och hjälpa en ung kille som blivit så pass skadad. 
Någon skadad person hittades dock inte. Och efter att ambulansen backat undan sökte polisen igenom området. Enligt polisen hittade man dock inte någon skadad person och allt tyder på att larmet om en skadad kille var ett falsklarm.
– De har ringt en ambulans i ett enda syfte: att skjuta på oss, säger Oliver Gren.
Delats hundratals gånger
Ett par dagar efter händelsen är Oliver Gren fortfarande arg. Ett inlägg han skrivit på Facebook om incidenten har delats hundratals gånger.
– I det långa loppet är det de som bor i området som förlorar på det. Om någon blir akut sjuk kan vi inte köra dit utan polis, och det kan ta lång tid. Det här drabbar oskyldiga människor i längden. 
– Ambulanser är bara där för att hjälpa, oavsett vem som är skadad.
Förslag om lagändring
Under sommaren attackerades personal från räddningstjänst och ambulans vid flera tillfällen när de utförde sitt arbete. I mitten av augusti svarade regeringen med ett förslag som bland annat innehöll skärpta straff för våld och hot mot blåljuspersonal. I ett gemensamt åtgärdspaket lovade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och inrikesminister Anders Ygeman en översyn för att utreda om angrepp på dessa yrkesgrupper bör ses som särskilt allvarliga. Den 22 december gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå de ändringar som behövs för att skydda blåljuspersonal - en av åtgärderna som övervägs är en ny brottsrubricering för den som hindrar räddningsinsatser. 
Alliansen: Ny brottsrubricering
Även hos oppositionen finns liknande tankar. I oktober lämnade Alliansen in en motion till riksdagen om skärpta straff för attacker mot blåljuspersonal. I motionen föreslås att våld eller hot mot personal inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården straffas lika hårt som våld eller hot mot poliser och att en ny brottsrubricering införs – våld mot alarmeringstjänstpersonal.
Fått utbildning
Händelsen på nyårsafton var första gången Oliver Gren själv utsattes för våld i tjänsten. Men risken för att något händer är något han och kolleger pratar mycket om, och företaget som Oliver Gren jobbar för arbetar mycket med frågan.
– De har uppmärksammat det här mycket. Alla vi som jobbar har fått gå utbildningar om hot och våld, inklusive utbildning i självförsvar. Man har kolleger som råkat illa ut. Vi får se hur de går vidare med det som hände oss, det finns ett väl upparbetat system för det.
Klicka på kartan för att se några av de attacker mot blåljuspersonal som inträffat 2016 – baserad på medieuppgifter

http://www.expressen.se/kvallsposten/olivers-ambulans-lurades-ut--beskots-med-raketer/

En medelålders man på besök i sin fäbodstuga kan tacka räddningstjänsten i Särna och ambulanshelikoptern för att han snabbt kom under vård efter att ha drabbats av en plötslig hjärtinfarkt.

Det var sent på onsdagskvällen som ett larm kom till räddningstjänsten i Särna. Deras IVPA-bil larmades då ut på ett sjukdomsfall på en fäbod en bra bit ut i skogen.

– När vi kom fram var det en medelålders man som hade väldigt smärtor och vi satte omgående syrgas och var beredd med hjärtstartaren, berättar Olav Nesset på räddningstjänsten.

– Närmaste ambulans var då i Mora, men som tur var fanns ambulanshelikoptern, som var på plats en halvtimme efter oss, berättar Olav.

– Vi hade kontakt med läkaren på helikoptern, som hela tiden gav oss råd och det känns väldigt värdefullt att få det stödet av en läkare som är på väg, när vi jobbar med en patient, fortsätter Olav.

Eftersom det var mörkt ute märktes en landningsplats upp med ficklampor och helikoptern kunde landa och ta över vården. En halvtimme senare kunde också helikoptern lyfta och då flyga raka vägen till Falun med patienten.

– Känslan är att ambulanshelikoptern den här gången mycket väl kunde betyda skillnaden mellan liv och död för den drabbade. Vi är väldigt tacksamma för att den finns och att den kan komma så snabbt. I det här fallet hade vi annars fått vänta i flera timmar på ambulans och därefter en lång transport till Falun, säger Olav Nesset.

– Det handlade om åtskilliga timmar som kan vara helt avgörande vid ett sådant här tillfälle, säger Olav Nesset.

http://www.dt.se/dalarna/alvdalen/ambulanshelikopter-raddade-liv

SKÅNE Personal i den skånska ambulanssjukvården får inte vila tillräckligt mellan arbetspassen. Fackförbunden Kommunal och Vårdförbundet hävdar att de åtgärder som arbetsgivaren Falck ambulans AB vidtagit för att hålla övertiden i schack inte följs.

Fackförbunden begärde i september att arbetsgivaren skulle vidta åtgärder så att övertiden för ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor skulle kunna hållas under lagstadgade max 200 timmar på ett kalenderår. 
Men, hävdar nu de fackliga företrädarna Rickard Uppenberg och Göran Andersson, det som arbetsgivaren gjorde i september fungerar inte – åtgärderna följs inte.
”Vårdförbundet och Kommunal får återkommande påstötningar från medlemmar att vilotiderna ej följs, 11 timmar mellan planerade arbetspass.

Medlemmar slutar till midnatt och börjar jobba kl 07, med endast sju timmar återhämtning mellan arbetspass – i realiteten fem timmar”, skriver de i ett brev till arbetsgivaren och Arbetsmiljöverket.
Enligt den senaste redovisningen för övertid har, fortsätter Uppenberg och Andersson, medlemmar tvärtom ökat sitt övertidsarbete. Bland ambulanssjukvårdarna i distrikt ett har sju gått gränsen på 200 timmar tillsammans med 26 sjuksköterskor. Två ambulanssjukvårdare har jobbat över 300 timmar tillsammans med en sjuksköterska. En ambulanssjukvårdare har jobbat mer än 350 timmar utöver ordinarie arbetstid.
I distrikt fyra är har sex ambulanssjukvårdare och 28 sjuksköterskor nått 200-gränsen – tre sjuksköterskor har jobbat över mer än 300 timmar.
Nu kräver fackförbunden svar av arbetsgivaren. Bland annat vill man ha en redovisning av det totala bemanningsbehovet för ambulansstationerna i Skåne i år, en redovisning av hur man ska klara det akuta bemanningsbehovet och en redovisning av hur de åtgärder man gjort efterlevs.
I september vände sig facken för första gången till Arbetsmiljöverket sedan förhandlingarna med arbetsgivaren om ett eventuellt kollektivavtalsbrott strandat lokalt. 
Företaget sa i en kommentar till tidningen att man hade en dialog med Vårdförbundet för att se om det är några åtgärder som behöver vidtas.

http://www.skd.se/2017/01/03/facken-kraver-atgarder-mot-overtidsjobb/

En personbil körde under eftermiddagen in i mitträcket på väg 26 norr om Gislaved.
Ambulans, polis och räddningstjänst skickades till platsen.
– Det var så halt att räddningstjänsten körde in i ambulansen så nu är det tre fordon vi måste bärga, säger Lars Göran Nilsryd på polisen i region Öst, till Aftonbladet.

På eftermiddagen larmades ambulans, polis och räddningstjänst till väg 26 mellan Bårarydby och Slätteryd, norr om Gislaved.
– Det började med singelolycka. Två personer i en personbil hade kört in i mitträcket eller mittvajern, säger Lars Göran Nilsryd, vakthavande befäl på polisen i region Öst.
Ambulansen anländer först till platsen. Kort därefter kommer räddningstjänstens brandbil.
– Det visar sig vara otroligt halt. När räddningstjänstens första fordon kommer kör brandbilen in i ambulansen, säger Lars Göran Nilseryd.
Totalstopp efter halkkrocken
Det var till en början totalstopp i båda riktningarna. Personbilen, ambulansen och brandbilen måste alla tre bärgas från platsen, enligt polisen.
– Fordonen fick sådana skador att de måste bärgas. Vägen var totalt avstängd, nu har man öppnat upp i södergående riktning, men fortfarande är det totalt stopp i norrgående. 
Det finns ingen prognos för hur lång tid vägen kommer att vara avstängd. 
– Får vi dit bärgningsfordonen borde det gå ganska fort, säger Lars Göran Nilsryd.
Det finns inga uppgifter om några personskador i samband med olyckan.

http://www.expressen.se/kvallsposten/raddningstjanst-och-ambulans-krockade/

Hot och våld mot ambulansförare har ökat generellt de senaste åren. Falck ambulans utbildar nu personalen i hur de ska undvika hot och våld. 

Chockade och rädda, men klartänkta. Ambulanspersonalen som blev beskjutna av raketer under nyårsafton handlade precis som de skulle i situationen.

– I vår utbildning om hot och våld säger vi att de ska stanna och tillkalla polis om situationen kräver det. Allt för att säkerställa sin egen, men också patientens säkerhet, säger Lotta Smith, kommunikationsansvarig på Falck.

Hon betonar att företaget ser oerhört allvarligt på det inträffade och att det kommer att polisanmälas. De senaste åren har Falck sett en generell ökning av hot och våldshändelser mot ambulanser. Främst i storstäderna.

– Det är beklämmande. Men när det händer har vi en väl utarbetad kamratstödjarorganisation som träder i kraft.

Avlastande samtal erbjuds, även under längre tid vid behov. I den utbildning som personalen genomgår om våld och hot får de bland annat lära sig vad de ska tänka på vid en utryckningsplats, hur de kan ha framförhållning och undvika hotfulla situationer.

– Men också, om det inte går att undvika, hur de ska agera, säger Lotta Smith.

http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/hoten-mot-ambulanser-har-okat-de-senaste-aren/

Nyårshelgens raketattacker mot ambulanser kommer inte som någon överraskning. ALARM – Ambulansförundet har länge varnat för utvecklingen. Nu krävs insatser omgående. Nyårshelgens händelser med raketattacker mot bland annat ambulanser kommer inte som någon överraskning för oss inom ALARM - Ambulansförbundet. Vi har länge varnat för en normförskjutning där hot och våld mot ambulanspersonal och utsatta invånare ökar. Anlagda mordbränder och våldsamma upplopp är idag verklighet i det som beskrivs som "särskilt utsatta områden", vilket kan definieras som områden där lag och ordning inte råder.

När personer riktar och avfyrar raketer mot människor samt ambulans och räddningsfordon, vilket hände i Kristianstad under nyårsnatten, säger det något om synen på samhället. Under den gångna helgen har räddningsinsatser fördröjts då räddningspersonal istället fått ta skydd. Det är en fasansfull upplevelse att bli attackerad när man kommer för att rädda liv och är förstås också oerhört förnedrande för dem som behöver samhällets hjälp vid sjukdom och bränder.

Sedan flera år har räddningsfordon poliseskort för att alls kunna utföra räddningsinsatser i dessa områden. Det är ett tecken på allvarsgraden, något måste göras omgående. Regeringen vill utreda hur man ska kunna beivra den destruktiva utvecklingen, vilket i sig kan anses lovvärt - om det inte vore så att vi sedan en tid står under återkommande attacker som kräver omgående insatser.

Kommuner och landsting skär nu ned på räddningsresurserna. Övning och beredskap försvinner när den istället verkligen behövs i takt med en växande och äldre befolkning och ett oroväckande omvärldsläge.

För många människor är det förstås nästan omöjligt att ta in hur någon alls kan angripa personer som kommer för att undsätta sjuka eller skadade personer. Det är inte oproblematiskt att det också finns röster i debatten som förminskar allvaret av den ökande graden av våld i samhället.

Jag skulle aldrig kunna säga "var inte rädda" till skräckslagna familjer och näringsidkare som dagligen utsätts för den laglöshet som råder i vissa områden. Benägenheten att vittna minskar och uppgivenheten när det gäller samhällets förmåga att stoppa den destruktiva utvecklingen av grovt och dödligt våld är fullt förståelig.

När raketer avfyras eller stenar kastas mot ambulanser och brandbilar är det ett tydligt tecken på att samhället är under attack. För att värna det fria samhället krävs lag, ordning och beredskap före verkningslösa dialogprojekt och ändlösa utredningar. 

• Henrik Johansson, utredare ALARM-Ambulansförbundet, Sveriges ambulansfack

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/uppmaningen-var-inte-raedda-gaeller-inte-laengre-30620

Stockholm-Ny teknik som installerats i länets ambulanser har inte testats fullt ut. Nyligen lade systemet ner och personal kunde inte skicka EKG till sjukhusen.

Det senaste året har ny it-teknik installerats i ambulanserna inom Stockholms läns landsting.

Det nya systemet, som kallas Frapp, gör att personalen i ambulansen kan skicka information i realtid till det sjukhus man är på väg till. Sjukhuspersonalen är med andra ord förberedd när patienten kommer in och det behövs inte som nu först en överlämning med handskrivna lappar.

Men när systemet testades i ett pilotprojekt i våras uppstod problem. Enligt Kalle Söllvander, specialistsjuksköterska i Norrtälje, testades inte alla funktioner.

– I början strulade strulade det mycket. Vissa funktioner hade inte ens testat under pilotdriften av systemet, som EKG-systemet, säger han.

Och för ett par veckor sedan lade hela systemet ner. Ambulanspersonalen kunde inte logga in och därmed inte heller skicka EKG till läkare för bedömning. Att skicka EKG på det gamla sättet var inte heller möjligt.

– Vi kunde inte jobba i det här systemet. Då fungerade ingenting med EKG.

När Frapp lägger ner har vi inget EKG-system i bilen.

Att tekniken inte testats fullt ut innan den används i skarpt läge är obegripligt, menar Kalle Söllvander.

– Jag har inte en klar bild av varför man inte testade EKG:t. Jag vet bara att man inte gjorde det.

I nuläget finns Frapp i 64 av länets ambulanser. Syftet med systemet är enligt landstinget bland annat ökad patientsäkerhet, en effektiviserad ärendehantering och ett förbättrat mottagande.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6600987

Han tvingades lämna ambulansen under dödshot för att följa med i en privatbil.
Vid andra tillfällen har sjuksköterskan Martin af Robson, 43, varit med om att personer kastat olika föremål mot ambulansen.
– Situationen blir värre och värre hela tiden. Det har alltid varit ett riskfyllt arbete, men det har inte varit direkt farligt som det är nu, säger han.

Det är fortfarande dagtid när anestesisjuksköterskan Martin af Robson som arbetar inom ambulans i centrala Stockholm avslutar arbetsdagen.
Han har konsekvent undvikit att jobba natt sedan våren 2015. Anledningen är den hotfulla situation han utsattes för i samband med en larmtransport.
Martin af Robson och en kollega hade hämtat en patient på natten, när de var på väg tillbaka mot sjukhuset möttes de av flera personer som signalerade att de behövde hjälp vid en rondell i Stockholmsförorten Fittja.
– Direkt när jag kliver ut är en av männen extremt aggressiv, drar i mig och hotar att döda mig, säger Martin af Robson.
"Helt säker på att jag skulle dö"
Personerna uppger att de väntat i två timmar på en ambulans till den man som ligger i baksätet på deras bil. De vägrar fortsätta vänta och tvingar in Martin i sin bil för att köra mot sjukhuset i högsta fart samtidigt som Martin ska försöka återuppliva deras anhörig.

Han beskriver bilresan som en vansinnesfärd:
– Där och då var jag helt säker på att jag skulle dö.
Händelsen har gjort Martin af Robson mer försiktig under arbetet. Men trots att han i dag valt att arbeta enbart dagtid samt försöker undvika att jobba på ambulansstationer i utsatta områden har han ändå utsatts för flera hotfulla situationer.
– Jag har varit med om att man kastat föremål mot ambulansen och där personer medvetet blockerar o förhindrar våra vägar till och från patienter och olycksplatser..
Han har arbetat tolv år inom yrket och upplever att klimatet blivit allt mer hotfullt för både ambulans- och räddningspersonal de senaste åren.
– Attityden har förändrats och gränser suddats ut. Folk har alltid respekterat sjukvård och räddningstjänst, men till viss del gör man inte det längre, säger Martin af Robson.
 

Diskussion om skyddsvästar för ambulanspersonal
Flera av hans kolleger överväger att sluta eller har redan sagt upp sig eftersom deras familjer inte vill att de ska arbeta inom en så riskfyllt verksamhet. Samtidigt pågår en diskussion om skyddsvästar ska ingå i ambulanspersonalens utrustning, vilket det redan gör i bland annat Storbritannien och Australien.
Martin af Robson tror att högre straff för gärningspersonerna är bästa sättet att komma till rätta med problemen. Därefter långsiktigt arbeta med attityd och samhällsinformation, men också med de grundproblem som finns i utsatta områden.
– Man är mer medveten om riskerna, att man kan hamna i en farlig situation, men jag kan inte säga att jag är rädd. I så fall måste man ju sluta och det har jag aldrig funderat på. Då ger man ju efter mot hoten och våldet, säger Martin af Robson.

http://www.expressen.se/nyheter/martin-hotad--tvingad-lamna-sin-ambulans/

Två ambulansdistrikt kommer 2018 att drivas i egen regi, ett distrikt upphandlas på nytt och ett avtal förlängs.

Regionfullmäktige beslutade 29 november att:

Region Skåne tar över ambulanssjukvården i distrikt 1 (Malmö och sydvästra Skåne) i egen regi. Verksamheten ska vara i full drift den 1 februari 2018.

Avtalet med Samariten Ambulans AB för distrikt 2 (Lund-Landskrona och mellersta Skåne) förlängs till 31 januari 2020.

En ny upphandling av ambulanssjukvården i distrikt 4 (Kristianstad och östra Skåne) genomförs tills det nuvarande avtalet med Falck Ambulans AB går ut 31 januari 2018.

Region Skåne fortsätter att driva ambulanssjukvården i distrikt 3 (Helsingborg och nordvästra Skåne) i egen regi.

Dialog med fack och medarbetare

För att säkerställa att såväl den upphandlande verksamheten som den verksamhet som ska föras över till egen regi är i full gång den 1 februari 2018 har hälso- och sjukvårdsdirektören Ingrid Bengtsson-Rijavec påbörjat ett arbete i enlighet med regionfullmäktiges beslut.

Fredrik Jonsson och Joanna Linde kommer att driva arbetet och ha en löpande dialog för att hålla berörda medarbetare delaktiga. De träffar de närmaste veckorna de fackliga organisationerna och berörda medarbetare för att informera om arbetet.

http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/nyheter/nyheter/arbetet-for-en-sammanhallen-ambulanssjukvard-igang/

Ambulansen tog inte med en 17-årig kvinna som skadat sig efter ett fall från en häst. Dagen efter upptäcktes att kvinnan var allvarligt skadad och hade spräckt levern. Nu lex Maria-anmäler ambulansföretaget Samariten Ambulans sig själva efter händelsen.

Den 17-åriga kvinnan befann sig på en gård i Skåne där hon ägnade sig åt ridning.

En ambulans kallades till platsen sedan kvinnan fallit av hästen och fått ont. Enligt larmsamtalet var kvinnan dock vaken och talbar.

På platsen konstaterade ambulanspersonalen att kvinnan inte varit avsvimmad, men att hon var illamående och svimfärdig. Hon såg lite dåligt också och hade ont i ryggen vid skulderbladet.

Var blek

Dessutom konstaterade man att kvinnan var blek, men hade fått tillbaka lite färg i ansiktet efter ett tag.

Enligt rapporten ville inte kvinnan följa med ambulansen, och då valde ambulanspersonalen att lämna platsen utan att ta med sig patienten.

Dagen efter var dock kvinnan i så dåligt skick att en ambulans på nytt tillkallades. Och den gången kördes kvinnan direkt till universitetssjukhuset i Lund.

Sprucken lever

Där konstaterades att kvinnan hade en sprucken lever. Skadan ledde till ett hon vårdades på sjukhuset i en vecka och därefter i hemmet. 

Kvinnan ska inte ha fått några men av händelsen.

Ambulansföretaget Samariten Ambulans AB har dock valt att lex Maria-anmäla händelsen eftersom den anses ha kunnat medföra allvarlig vårdskada. '

http://www.expressen.se/kvallsposten/ambulans-lamnade-svart-skadad-kvinna/

En person som trillat från en stege och brutit armen fick inte åka med ambulansen till sjukhuset. Istället fick patienten vänta i flera timmar på en bårtaxi. Det framkommer av en ny rapport från Region Skåne.

et var i maj månad som en person från Kristianstad ramlade från en två meter hög stege och föll ner på en grusplan. Hen slog sig illa i ryggen och ena armen. Det visade sig vid en röntgen senare på dagen, att personen hade drabbats av ett flertal frakturer.

Trots det svåra smärtan tar ambulanspersonalen beslutet att patienten ska vårdas hemma. För att kunna åka till sjukhuset måste hen beställa en bårtaxi, vilket också gjordes. Det innebar en flera timmar lång väntan på att få vård. När läkarna undersöker patienten på sjukhuset upptäcker man frakturerna.

Händelsen har utretts av Region Skåne, men utan att man angett någon egentlig orsak till beslutet att inte låta patienten åka med i ambulans. Det som anges i rapporten är att ambulanspersonalen har konsulterat en läkare, som gjort bedömningen att patienten kan lämnas hemma.

http://24kristianstad.se/2017/01/11/lamnades-av-ambulans-med-bruten-arm-och-rygg/

Sjuksköterskans rapport från verkligheten: Därför fungerar inte ambulanssjukvården

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

DEBATT. Sjukvården i Stockholms län blöder. Blir man sjuk är det ett lotteri om man får en ambulans inom rimlig tid, om man får träffa en läkare med rätt kompetens och om det överhuvudtaget finns någon vårdplats.

När man ringer till SOS-alarm, får man då alltid prata med en sjukvårdskunnig person som har erfarenhet från prehospital- eller akutsjukvård?

Är beslutsstödet på SOS-alarm bra?

Varför får en patient med propp i underbenet åka ambulans i Stockholm, medan samma patient får åka sjuktransport i flera andra län? Detta när svårt sjuka patienter får vänta flera timmar på ambulans.

Har Stockholm råd att använda akutambulanser till sjuktransporter? Överflyttningar mellan vårdenheter ska bara ske med akutambulans när patienten har det behovet. Stabila patienter som saknar vårdbehov under transport kan åka liggande eller sittande sjuktransport. Tyvärr fungerar inte det i Stockholms län.

Tyvärr är även sjuktransporten inom SLL (Stockholms läns landsting) upphandlad. Det innebär att de inte har något övergripande ansvar att ta hand om alla som behöver komma till sjukhus och som har svårt att ta sig in själva, men saknar ambulansbehov.

För att underlätta har de bytt namn från ”sjuktransport” till ”persontransport”. Så fort personen till exempel har smärta får de inte åka ”persontransport”, då hänvisas de till ambulanssjukvården. Hur många äldre med lätta sjukvårdsbehov har inte smärta någonstans? Givetvis är detta inte underentreprenörens fel utan upphandlingens fel.

Ambulanssjukvården är privatiserad sedan 1993. Vart femte till vart sjunde år sker ny upphandling om vilka företag som ska få överta ambulanssjukvården. Det är många saker som väger tungt i upphandlingen; miljö, tillgänglighet och bland annat ekonomi. Hur många ambulansentreprenörer satsar på kvalitetsutveckling, personal och bilar i väntan på ny upphandling? Innebär detta en kvalitetssänkning vart femte till vart sjunde år?

På akutmottagningen får många patienter träffa en oerfaren AT-läkare som inte har betryggande stöd och överinseende av en erfaren kollega. Ett stort problem är det höga patientflödet på akutmottagningarna. Personalen hinner inte ta hand om alla på ett patientsäkert sätt. På en del akutmottagningar fungerar det jättebra (ofta de som har akutläkare) och på andra fungerar det sämre. De AT-läkare som behöver mycket stöd får inte det. Alla är pressade.

Det allra bästa för patienten är att träffa en specialistläkare på vårdcentralen, men många patienter vittnar om att de försökt att få tid men inte fått det och därför sökt sig till akutsjukvården.

På alla akutmottagningar i Stockholms län triageras alla patienter, det vill säga de som är sjukast får hjälp först, och de andra får vänta. De som är kroniskt sjuka hamnar i samma kö på akuten som de unga och relativt friska. Är det rätt?

Vår äldre befolkning ska värnas och enligt min åsikt inte behöva vänta lika länge på akuten som en yngre person med liknande besvär. En lång väntan för den äldre patienten kan ge följdsjukdomar, till exempel akut förvirring om de inte ätit på länge, förvärrade liggsår, urinvägsinfektioner för att de inte fått hjälp till toaletten, och så vidare. De ska också få adekvat hjälp att ta sig till och från vårdinrättning även om de har svårt att röra sig.

http://www.aftonbladet.se/debatt/a/G93nl/rena-lotteriet-om-du-ska-fa-en-ambulans

Kvinnan var i slutet av sin graviditet och skulle snart föda. Men det fanns inte ledig plats på CSK, så hon hänvisades vidare. Nu kommer regionen att göra en lex Maria-anmälan.

Händelsen handlar om en kvinna som var i vecka 40, hade värkar med en minuts mellanrum och var nära att föda. Hon var på väg med taxi till CSK, och en ambulans skulle ut för att möta upp och assistera. Men personal på förlossningen nekar ambulansen att köra fram på grund av platsbrist. I stället hänvisas ambulansen till Ystad.

Beslutet ifrågasätts då det är dubbelt så långt till Ystad och kvinnan snart ska föda. Men beskedet kvarstår och ambulansen börjar färden. Fem tio minuter senare får de kontakt med en barnmorska, som omedelbart beslutar att ambulansen ska till CSK, allt annat är otänkbart. Ambulansen vänder och kör norrut. Vården för kvinnan fördröjs och enligt avvikelserapporten är patientsäkerheten hotad.

Ärendet kommer nu att bli föremål för en lex Maria-anmälan, säger Poul Kongstad, chef för regionens prehospitala enhet (RSPE).

– Vi har pratat med förlossningen och förstår deras syn, det är inte lätt när det är fullt. Men alternativet att föda i en ambulans är nog sämre än att komma in på en full förlossningsavdelning. Det är trångt i ambulansen och man kan inte jobba på det visat som man ska, även om personalen har basutbildning i detta. Men de är inga barnmorskor, säger Kongstad.

http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/ambulans-med-gravid-hanvisades-bort-fran-csk/

Forskare vid KTH i Stockholm har utvecklat ett varningssystem som kan avbryta din bilstereo för att berätta att ett utryckningsfordon är i närheten.

Varje år inträffar en rad trafikolyckor där en ambulans eller annat utryckningsfordon är inblandat. En bidragande orsak till det är moderna bilars ljudisolering och väl tilltagna ljudanläggningar – bilister upptäcker helt enkelt inte ambulansen förrän den är nära inpå och då är en olycka lätt hänt.

Det här försöker nu tre KTH-studenter råda bot på med ett system de kallar EVAM, och som nu ska börja testas i ett antal ambulanser i Stockholm.

Systemet använder fm-radio och RDS-systemet som är inbyggt i de flesta moderna bilstereor. Det skickar en varning till bilar i området när ett utryckningsfordon är på ingående, som automatiskt avbryter det som redan spelas – cd, radio eller bluetooth spelar ingen roll. Hur lång tid i förväg du får en varning beror bland annat på hur snabbt trafiken flyter.

Florian Curinga, en av forskarna, säger i ett pressmeddelande att EVAM når två tredjedelar av bilarna som är ute på vägarna idag.

http://m3.idg.se/2.1022/1.673844/svenska-ambulanser-testar-varningssystem-via-fm-radio-avbryter-din-musik

En lastbil, en ambulans och en personbil var inblandade i en trafikolycka på riksväg 83 strax norr om Tönnebro under tisdagseftermiddagen.

Vid 17-tiden på tisdagen inträffade en trafikolycka mellan flera fordon på riksväg 83 mellan Stråtjära och Tönnebro. En lastbil som färdades norrifrån fick sladd på sitt släp i höjd med Själstugsjön varpå släpet kanade över i motsatt körbana.

Där kom en personbil körandes som kraschade in i lastbilssläpet med vänstersidan och kastades ner i dikeskanten. Bakom personbilen kom en ambulans. Föraren av ambulansen lyckades sikta mellan bilen och släpet men slog i både släpvagn och personbil innan färden stannade i diket.

– Jag vred om ratten och hann komma mot dikeskanten innan det small. Lever jag, hann jag tänka sen small det igen när ambulansen kom bakom, säger Jan-Åke Persson som körde personbilen.

Han var på väg hem till Herte efter sitt arbete när olyckan var framme. Trots att bilen fick hela förarsidan helt demolerad kunde han kliva ur utan några skador.

– Det är tur att man lever.

Totalt var fyra personer inblandade i olyckan, två i ambulansen och en i lastbilen och personbilen vardera. Samtliga klarade sig relativt oskadda men ambulanspersonalen fick föras med ambulans vidare till sjukhus.

Vid tidpunkten för olyckan rådde det svår halka på platsen på grund av underkylt regn.

Under räddnings- och bärgningsarbetet stängdes vägen av för all trafik.

http://www.helahalsingland.se/trafik/trafikolycka-pa-riksvag-83-flera-fordon-inblandade

Vågar du åka med framtidens drönarambulans? Så här ser den ut:

http://www.di.se/play/borsmorgon/framtidens-ambulans---flygande-och-sjal...

I samband med att Region Skåne i slutet av förra året beslutade att ambulansverksamheten i sydvästra Skåne ska övertas i Region Skånes regi när nuvarande avtal löper ut sista januari 2018 så passade Allians för Skåne på att välkomna ambulanssjukvårdare.

De välkomnade också den breda överenskommelsen om ambulanssjukvården i Skåne med hänvisning till att det är viktigt med en långsiktighet och trygghet för att kunna utveckla ambulanssjukvården. För Allians för Skåne har det varit viktigt att värna den mångfald av aktörer som i dag berikar och utvecklar verksamheten – och även kommer att göra det framöver. Med fler utförare får personalen också fler arbetsgivare att välja emellan.

Ett av kraven för att Allians för Skåne skulle ställa sig bakom beslutet om ambulansverksamheten har varit att kostnadskontrollen ska vara effektiv. Ett annat krav var att det ska råda ekonomisk återhållsamhet.

För att kunna hålla kostnaderna nere är det viktigt att se till att rätt person finns på rätt plats, så att personalens kompetens används på bästa sätt. Specialistsjuksköterskorna ska i högre grad än i dag använda sin kompetens till at vårda och ta hand om patienterna medan ambulanssjukvårdaren för fram fordonet.

http://www.skane.se/Public/Protokoll/Regionstyrelsen/2016-11-29/Regionst...

Blekinge-Ambulanspersonal kallades till en ung kvinna i Sölvesborg då hon hade så kraftiga smärtor att hon svimmade. Tre gånger besökte ambulansen kvinnan och ingen av gångerna erbjöds hon transport till sjukhus. Efter många turer så visade det sig att kvinnan hade drabbats av blodförgiftning.

Natten till den andra januari så fick den unga kvinnan i Sölvesborg kraftiga smärtor i sin rygg. Hon ska ha svimmat och kräks av smärtan.

I anmälan står det att ambulans tillkallas efter råd från 1177. Ambulanspersonalen gav smärtlindring och uppmanar kvinnan att uppsöka vårdcentralen.

Ambulans tillkallas än en gång två timmar senare då smärtorna inte lugnat sig. Även den här gången fick hon smärtlindring och råd om att besöka vårdcentralen.

På morgonen så åker man till akuten i Kristianstad där läkaren ska gjort bedömningen att den unga kvinnan fått ryggskott och skickade hem henne med Alvedon och Ipren. Enligt anmälan ska inga blodprov tagits.

Följande natt fick man än en gång ringa efter ambulans, en bedömningsbil kom och den unga kvinnan fick smärtlindring av en sköterska som hänvisade till vårdcentralen.

På förmiddagen körde pappan sin dotter till akuten i Karlskrona. Där kunde man konstatera att hon drabbats av blodförgiftning.

Kvinnan lades in på sjukhuset och blev inte utskriven förrän över än en vecka senare. 

Kvinnans familj har nu anmält händelsen till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, då de vill att den här händelsen ska utredas grundligt och anser att den unga kvinnan fått lida i onödan.

http://24blekinge.se/2017/01/18/svimmade-och-krakte-av-smarta-nekades-ambulans-tre-ganger/